Bytt, bytt, kommer aldrig igen (?)

Sådär. Det blev en sekunds klump i halsen och tårar i ögonen när jag väl klickade på "Leave guild"-knappen och mitt älskade soldenärskompani försvann från guild-rutan, men sentimentaliteten förbyttes snabbt i uppskruvad förväntan när jag klickade på "accept guild invitation" och klev in i mitt nya gille.

Ikväll är första rollspelseventet och det ser jag mycket fram emot. Jag och guildmastern hade en lång och intressant in character-intervju häromkvällen, då jag fick den där berömda enda chansen att göra ett första intryck. Snart blir det förstås samma sak med de andra medlemmarna.

Mest är jag alltså förväntansfull. Jag har sett gillet rollspela förut, och vi har interagerat med dem i events flera gånger, så jag kastar mig inte handlöst in i blindhet. Däremot blir det ju ofrånkomligen så att varje rollspelsgille utarbetar sina egna, inofficiella och officiella regler kring rollspelandet, hur man talar, använder emotes och hur man beter sig angående gear, förmågor och dueller. En del kör stenhårt på in game-level och -funktioner, andra kör mer på rollspels- och fantasilinjen. Själv tycker jag ett mellanting passar, men jag kan förstås anpassa mig.

Det känns som om rollspelsglädjen håller på att återvända...!

Hejdå Frostisar, det har varit ett sant nöje!