Renegade Shepard

Det är knappt ett år sedan jag stod i köket och grät av sorg efter att ha sett min älskade Shepards historia avslutas med Mass Effect 3. Det låter ju himla dramatiskt, och om det här med att digitala figurer väcker starka känslor har jag bloggat om på Loading (varning för spoilers). Men faktum är att det inte är förrän nu jag äntligen lyckats dra igång Mass Effect igen, först nu som jag känner mig redo för en ny omgång.

Den här gången tänkte jag köra renegade. Med min första Shepard hade jag klart övervägande paragon-poäng, liksom jag i SWTOR har nästan bara light points. Jag är en MES helt enkelt, en blödig, känslosam, ömhjärtad liten mes som spelar enligt devisen "kan inte alla få leva om de lovar att vara snälla?".

Men nu jäklar. Nu är det hårda bullar, stål innanför pannbenet och betong i hjärtat. Här ska samlas röda poäng så det bara fräser om det. Än har jag inte en enda antydan till blått fyll på paragon-skalan, det är bara renegade som fylls på. Det känns bra.

Eller inte.