Tiden går fort när man mår dåligt

Har varit sjukskriven på 75% sen i slutet av september och liksom inte orkat med så mycket mer jobbmässigt än en liten föreläsning för mediepedagoger om datorspel, forskning, spelifiering, spelkultur osv. Och i privatlivet har det orkats nästan ännu mindre. Jag har fått in ett par fötter i vården (det handlar om psykiska krämpor plus en separation från en person som gått från livskamrat i äktenskaplig betydelse till livskamrat i vänskaplig betydelse; vi är numer housemates) och det blir nog bra så småningom, men jag har bland annat fattat beslutet att inte recensera fler spel för Dalarnas Tidningar.

Den här bloggen tänker jag inte lägga ner. Men det kanske inte blir nåt vettigt skrivet på ett tag. Jag spelar World of Warcraft: Warlords of Draenor, den senaste expansionen som kom i slutet av förra året, och kan rekommendera den. Var skeptisk till en början pga parallella tidslinjer, men det funkar bra och är en intressant värld att utforska och questa i. Raidar en gång i veckan som dps tillsammans med guildmates från två guilds. Rollspelar flera gånger i veckan med min main och tycker att det är väldans kul, och överhuvudtaget är WoW något jag behöver för att koppla av just nu.

Har också spelat Dragon Age: Inquisition, och måste nu spela om minst 20 timmar eftersom jag provade göra slut med mitt love interest och glömde bort autosparandet, och märkte inte fadäsen förrän spelet var nästan slut. Och jag måste ju ha min Dorian när jag räddar världen, sant? Skitbra spel, förresten.

I WoW kan man förresten ta selfies med en kamera. Jag... gillar det egentligen inte. Dessutom är de nya blood elf-modellernas ansikten inte riktigt såsom jag önskat, men... här är en selfie i alla fall, min belf pala iförd tank gear med transmog Colossal Dragonplate.

Är det en noobie? Eller en groupie? Nej en selfie!