Så. Tankadinen. Det är jag. En bland många. Vi tar väl nörderiet först:
Race: Blood Elf
Class: Paladin
Tank gear: En blandning av triumph/frost emblemprylar (Liadrin's första bl a), WotLK-hc gear och ett par ICC-prylar.
DPS gear: En blandning av pvp gear (relentless, wrathful), triumph-prylar samt ett ICC-svärd
Det har tagit tid att nå hit, och ändå har jag inte kommit jättelångt med tanke på att jag spelat med den här gubben i två år, varav halva tiden på level 80. Anledningarna är flera.
1) Jag har två små barn, äkta hälft, hus, och jobbar 75%. Det säger sig självt att om man vill behålla samtliga dessa delar kan man inte hardcore-raida dygnet runt, eller pvp-a tills fingrarna blöder inpå småtimmarna.
2) Jag är lat. Varför farma mats när man kan köpa? (Filosofi som osvikligen leder till att man aldrig har råd med de riktigt coola prylarna).
3) Jag blir så lätt uttråkad. Orka göra dailies i Icecrown när man kan glida runt i till exempel Netherstorm och avverka kul engineeringquests på löpande band. Och hur spännande är det att plugga dungeontactics och talent trees och rotations och... suck.
4) Jag är feg. Det tog lååång tid innan jag vågade mig på att pugga en instans (och det dröjde mellan gångerna i början, på grund av all skäll man fick) eller ge mig in i en random battleground. Det är ju så himla förvirrande, och alla förväntar sig att man kan allting. Vilket jag inte gör. Se punkt 3.
5) Jag är rollspelare. Jag har hållit på sedan 17-årsåldern i olika former – papperochpenna, lajv, tv-spel. När sen brorsan införskaffade allra första upplagan av WoW fick jag prova. Från min night elf druids första steg på den mjuka mossan i Shadowglen var jag fast. Här fanns potential. Rollspel, lajv och tv-spel i en och samma förpackning. Och när man rollspelar sitter man ofta och snackar, och då blir det inte mycket hockey.
Efter hand började dock mystiska böjelser göra sig till känna – göra instanser var ju rätt spännande, battlegrounds hade någon form av ordning i kaoset, och dueller kunde gå att vinna. Det var dags att börja jobba på allvar...
